"BARNEN ÄR VÅRA LEDSTJÄRNOR"

Advokaterna Andréa von Sivers och Anna Ekvall arbetar med barnrätt. Andréa är inriktad på familjemål, vårdnadsfrågor och umgängesrätt, medan Anna har fokus LVU-mål och är specialiserad på barnförhör. Men även om de har lite olika inriktning, så har de ett gemensamt fokus – att alltid se till barnets bästa.

Att se till barnens bästa låter enkelt i teorin. Men hur enkelt är det egentligen för er som advokater att veta vad som är barnets bästa?
– I alla familjemål ska barnets bästa ska vara styrande och vägledande. Som advokater i exempelvis vårdnadsfrågor och LVU-mål är vi föräldrarnas ombud och företräder dem, och vår utgångspunkt är ju att föräldrar vill det som är bäst för deras barn. Men såklart är vi samtidigt medvetna om att det kan finnas andra motiv, vilket gör sådana här frågor oerhört komplexa. Därför är det väldigt viktigt för oss att alltid försöka ta reda på vad barnet ifråga vill, exempelvis om det är barnet som har ett behov av umgänge eller om det främst är förälderns önskan, förklarar Andréa.

Och hur går ni till väga för att ta reda på det vad barnet vill?
– Det är inte alltid helt lätt. Barn är ofta oerhört lojala mot sina föräldrar. Och utsatta barn kan till och med vara extra lojala, av rädsla för egen del eller för att mamma och pappa ska råka illa ut annars. Det händer till och med att barn ger två mig helt olika versioner av en händelse, beroende på vem av föräldrarna som barnet senast träffade, säger Andréa.

– När det gäller yngre barn kan det förståeligt nog vara svårt för oss att veta vad barnet själv vill. Där krävs ofta gedigna barnavårdsutredningar, där man pratar med bland annat familj, släkt och förskola för att kunna få en bra bild av barnets situation. Ja, det kan man såklart behöva göra även när det gäller äldre barn. För det är inte alltid ett barn vill berätta, och då måste man självklart acceptera det beslutet och inhämta uppgifter från andra håll, säger Anna.

Enligt lag är det barns rättighet att få träffa sina biologiska föräldrar, men samtidigt finns det inget i lagtexten som säger exakt hur umgänget ska se ut. Hur fungerar det?
– I vårdnads- och umgängesmål så är det barns rättighet att få träffa sina föräldrar, men samtidigt ska det ju också vara enlighet med barnets bästa. Tyvärr är det vanligt att en förälder gärna påkallar sina behov framför barnet, något som domstolen brukar vara bra på att bortse från. Dock finns det alltid undantagsfall där vi undrar hur ett beslut är förenligt med barnens bästa och vilja. Och det ställer högra krav på ombuden, att tänka barnets bästa i alla lägen, säger Andrea.
– Och umgängen kan se väldigt olika ut. Både vid vårdnadsärenden och vid LVU. Det kan vara alltifrån varannan vecka eller att föräldern och barnet ses dagtid med någon annan närvarande, till att man hörs via Facetime eller telefon, ja till och brevväxling förekommer. Det kan även vara så att det bästa för barnet är att inte ha någon kontakt alls med de biologiska föräldrarna. Man gör helt enkelt en bedömning utifrån det enskilda fallet, vad som anses bäst för barnet, förklarar Anna.

Behöver barn egna ombud i domstolen?
– Ja, vi tycker att det är en självklarhet att barn och ungdomar ska ha egna ombud i frågor som rör dem, som exempelvis vårdnad, boende, umgänge och LVU. Varje enskilt barn måste få en barnrättsspecialiserad advokat som för barnets talan och enbart ser till barnets bästa samt närvarar på de utredande mötena hos Familjerätten. Och domstolarna behöver få särskilda avdelningar för barnmål och socialförvaltningarna ökat stöd att kunna utföra samstämmiga vårdnadsutredningar, säger Andréa.
– Jag ser även ett växande behov av egna ombud för barn och ungdomar som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige, så att deras skyddsskäl synliggörs och tas om hand på bästa sätt, säger Anna.

Garantläran (föräldrabalken 6 kap., §1 och §2) innebär att föräldrar eller andra vårdnadshavare har ett långtgående garantansvar att skydda sitt barn från fara samt att se till att barnet får ett bra omhändertagande och sina behov tillgodosedda. Garantläran har dock fått kritik för att det i allt för hög grad överlämnas till domstolarna att klara ut vad som är gällande rätt samt huruvida det i vissa situationer överhuvudtaget rör sig om ett brott som begåtts, vilket ju har varit aktuellt i flera uppmärksammade fall där barn har dött i sina hemmiljöer, såsom Esmeralda (Lilla hjärtat) i Norrköping förra året. Håller ni med om kritiken?
– Det som gör det hela komplicerat är att det ofta är väldigt svåra bevislägen i de målen där garantläran prövas. Att kunna styrka exempelvis missbruk och våld är inte alltid helt lätt om det redan har skett. Det finns till och med mål där föräldrar är dömda och ändå får umgängesrätt med sina barn, just för att bevisningen inte håller eller för att man menar att det finns särskilda skäl för umgänge som väger tyngre. För oss som advokater blir garantansvaret påtagligt i vårdnadsmål där missbruk eller oro för missbruk förekommer. Idag kan drog- eller alkoholtest av en förälder enbart ske frivilligt. En domstol kan med andra ord inte tvinga en förälder att ta ett prov. Detta kan bli väldigt problematiskt då en tvingande åtgärd inte kan göras, trots att det finns indikationer eller kanske tydliga bevis på missbruk. Detta är såklart något som inte är till barnets bästa och har ju diskuterats mycket efter just Lilla hjärtats död, säger Anna.
– I familjemål behöver dock inte ett brott i sig vara klarlagt för att man ska kunna åberopa en omständighet som omfattar ett brott eller övergrepp. Lagen säger exempelvis att barn som bevittnar våld indirekt utsätts för våld. Men visst är det svårt när ord står mot ord. Vi upplever dock inte att domstolarna har högre acceptansnivå för vad ett barn ska få utsättas för jämfört med vuxna. Det svåra är som sagt bevisningen, speciellt om det är ett litet barn som inte kan prata för sig själv. Men i familjemål finns det även många fall där domstolen gjort välgrundade riskbedömningar utan bevisning i form av missbrukstester eller brottmålsdomar, förklarar Andréa.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. I barnkonventionen, som är ett rättsligt bindande internationellt avtal, står det att bland annat barn är individer med egna rättigheter samt att barn bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Hur mycket använder ni er av barnkonventionen i ert arbete?
– Varje dag skulle jag säga. Som ombud och advokater är det vår plikt att belysa och tillämpa barnkonventionen, och det finns mycket användbart att hämta i den. Samtidigt räcker det ju inte med att bara vi gör det. Alla aktörer som på ett eller annat sätt jobbar med barn måste ha god kännedom om barnkonventionen och framförallt få in den i sina system, säger Andréa.

Tänker du på några särskilda aktörer?
– Alla, men exempelvis socialförvaltningen och domstolar som ju många gånger tar livsavgörande beslut för barn. Jag tycker dock inte att de använder barnkonventionen lika ofta och mycket som de skulle kunna göra.

Märker ni av någon skillnad inom rättsväsendet sedan barnkonventionen blev lag?
– Nej, det skulle jag inte säga. Den finns, men den används inte som den borde, säger Andréa.
– Jag håller med. Sedan tar det ofta tid innan en ny lag får genomslag. Men jag tänker ju fler vi är som uppmärksammar barnkonventionen, desto snabbare genomslag får den. Därför är en sådan här artikel jätteviktig, för jag tror inte ens att alla vet om att det finns en barnkonvention och än mindre att den är en lag, säger Anna.

Vad fick er att vilja arbeta som advokater med inriktning på just barnrätt?
– För mig föll det sig rätt naturligt. Min mamma Maarit är advokat och inspirerade mig att läsa till jurist. Jag har varit med och drivit advokatbyrån Maarit Eriksson tillsammans med min mamma, men jag har nu gått över i egen verksamhet i samarbete med min mammas byrå, berättar Andréa.
– Även jag har mamma som inspirationskälla. Min mamma är verkligen en eldsjäl som engagerat sig i hjälpinsatser runt om i världen. Jag följde med på hennes resor ibland och såg med egna ögon hur betydelsefullt hennes arbete var. Jag fick det helt enkelt med modersmjölken, att hjälpa andra är mitt kall i livet, säger Anna.

Men det måste stundtals bli väldigt tungt psykiskt, att möta alla dess utsatta barn och även vuxna. Hur hanterar och bearbetar ni det?
– Jag och Andréa har våra kontor i samma hus, vilket är en enorm fördel. Vi bollar frågor med varandra, och finns där som stöd för den andra när det är tufft. Det är otroligt viktigt att ha personer omkring sig som har förståelse och erfarenhet från liknande situationer, säger Anna.
– Ja, det är helt nödvändigt med ett bollplank och en stöttepelare i det här yrket. Som när vi anser att domstolen inte dömer till barnets bästa, då är det såklart ett nederlag som påverkar oss även känslomässigt. Det kan vara riktigt tungt. Då är det skönt att prata med någon som varit med om samma sak. Och det är viktigt att påminna sig själv och varandra varför vi arbetar med det här. Nämligen för att hjälpa barn, och det gör vi nio gånger av tio. Och det är den vetskapen som ger oss energi att fortsätta kämpa. Barnen är våra ledstjärnor, säger Andréa.

Namn: Andréa von Sivers
Gör: Advokat på egna byrån Advokat Andréa von Sivers. Specialiserad inom familjerätt och barnrättsliga frågor

Namn: Anna Ekvall

Gör: Advokat på egna byrån Advokat Ekvall. Specialiserad inom barnrättsliga frågor, ofta med som särskild företrädare vid barnförhör på Barnahus och LVU.