"JAG FÅR INTE VARA FÖR HÅRD MOT MIG SJÄLV"
Ishockeyspelaren Linus Johansson fick typ 1-diabetes för fem år sedan.
Efter det har han hunnit bli både lagkapten i Färjestad och vinna SM-guld.
För Linus är det viktigt att vara en positiv förebild för unga med diabetes.
Själv fick han stöd från storebror Joel som också har diabetes.
Hur funkar det att vara ishockeyspelare på elitnivå och ha typ 1-diabetes?
– Det funkar bra. Men ibland får jag passa mig för att inte vara för hård mot mig själv. Om jag känner mig trött till exempel kan jag börja fundera på om jag sovit, ätit eller druckit dåligt med vatten, om jag slarvat med mina rutiner helt enkelt. Fast då påminner jag mig om att jag har diabetes och att det ibland kommer kännas upp och ner utan att jag gjort något annorlunda.
Din storebror Joel har också typ 1-diabetes och har spelat hockey.
Har han varit ett stöd för dig?
– Min storebror har varit ett stort stöd för mig. Jag har kunnat fråga honom om råd – vad jag ska äta, hur kroppen reagerar på träning och så vidare. När man får diabetes är man inte jättekaxig. För mig har det hjälpt jättemycket att prata med andra som har diabetes. I somras träffade jag exempelvis artisten Molly Sandén och hon berättade om sina tips och trix för att orka uppträda på scen i flera timmar med sin diabetes.
Hur noga var du med rutiner innan du fick diabetes?
– Jag var hyfsat noga med sömn och mat innan. Fast jag gillade att äta godis och chips sent på kvällen, men det har jag slutat med. Det är inte värt att sitta uppe sedan på natten och hålla koll på blodsockret i flera timmar. Äter jag godis eller chips numera så gör jag det på eftermiddagen, så jag har några timmar på mig att kolla av blodsockret. Sedan vet jag ju av erfarenhet idag bättre hur kroppen reagerar på mat med mycket kolhydrater såsom pasta, pizza och bröd, och vet vad jag ska äta och inte äta för att må bra.
Hur håller du koll på blodsockret, tar du med telefonen ut i rinken?
– Nej, det är svårt att kolla av den där. Men jag har en sensor på armen och den är kopplad till min mätare som lagets doktorer eller materialare har under spel, så vill jag veta mitt blodsocker åker jag in till kanten och ber dem om min mätare och kollar av. Är det så att mitt blodsocker är på väg ner har jag med mig Dextrosol eller en coca-cola som jag kan få i mig snabbt.
Hur kändes det att vinna SM-guld med Färjestad förra säsongen?
– Det var helt sanslöst, alltså det roligaste jag varit med om i hela liv. Vi spelade 19 matcher på 38 dagar, och de känns i kroppen oavsett om du har diabetes eller inte. Jag är så tacksam och glad över att min kropp klarade av det. Att jag klarade av det. För mig är det som en dubbel seger.
Hur stolt är du över att vara lagkapten i Färjestad?
– Jag är extremt stolt. Det trodde jag inte när jag var 20 år och drömde om att spela hockey på heltid, att jag skulle vara lagkapten för Sveriges bästa hockeylag.
Du har sagt att du vill vara en förebild för unga med diabetes. Berätta?
– Det är många som hör av sig till mig, både barn och ungdomar med diabetes, men även föräldrar som undrar om deras son eller dotter som fått diabetes kan fortsätta med sin idrott. Och jag brukar svara att de ska komma och titta på en av mina träningar eller matcher, så kan vi prata efteråt. För mig är det viktigt att vara en förebild genom att visa att diabetes inte hindrar dig från att göra saker du vill. Fast självklart kan jag bli less på sjukdomen och tycka att det är orättvis vissa dagar, men då försöker jag peppa mig själv istället och tänker att ”ja, jag har diabetes och jag ska göra mitt bästa utifrån det”.
Linus Johansson
Ålder: 29 år
Gör: Ishockeyspelare och lagkapten Färjestad
Text: Sara Palmkvist
Foto: Färjestad BK
Artiklen är även publicerad i tidningen Sticket.
Fler intervjuer om diabetes nedan.